Napoli tappade 2-0 hemma när Verona hämtade upp
I Serie A:s grundserie spelades fem matcher där Napoli gick från 0-2 till 2-2 mot Hellas Verona. Inter vann borta mot Parma och fortsätter hålla serieledningen, medan Atalanta tog tre poäng i Bologna.
Tabelläget efter omgång 19
Efter dagens spel står Inter kvar som serieledare med 42 poäng på 18 matcher. Milan och Napoli jagar närmast, båda på 38 poäng, men med olika antal spelade omgångar. Längre ner blev det också en påminnelse om hur tajt det är i mitten, där flera lag ligger inom någon enstaka poäng.
Det spelades fem matcher i grundserien. Inter fortsatte sin fina svit, Atalanta tog en kontrollerad bortaseger och två möten slutade oavgjort efter sena svängar. Med andra ord: en kväll där marginalerna i straffområdet vägde tungt.
Spelade matcher och resultat
Bologna-Atalanta 0-2, Napoli-Hellas Verona 2-2, Lazio-Fiorentina 2-2, Parma-Inter 0-2 och Torino-Udinese 1-2. Inga matcher gick till förlängning eller straffar.
Bologna vs Atalanta 0 – 2
Det här var på förhand en duell som kändes öppen, och just därför sticker Atalantas 2-0 lite extra. Bologna kom in med två raka förluster och fick ingen snabb vändning, medan Atalanta byggde vidare på sin positiva trend med ännu en seger. Och när ett lag kan vinna en jämn match utan att den spårar ur, då brukar det handla om detaljerna.
Matchen satte sin ton strax före paus när Nikola Krstovic gav Atalanta ledningen i den 37:e minuten. Bologna behövde då flytta upp fler spelare, men problemet var att det öppnade ytor bakom första pressen. Jag lutar ändå åt att Atalanta såg bekvämare ut i hur de tog sig igenom Bolognas första försvarslinje, och det gjorde att de kunde styra tempot i perioder.
I andra halvlek kom 0-2 på nytt från Krstovic, den här gången efter förarbete av Marten De Roon i minut 60. Det är ett sådant mål som ofta säger något om matchplanen: vinna bollen, hitta rätt passning tidigt och fylla på med tillräckligt många spelare i rätt zon. Bologna jagade reducering, men lyckades inte hitta den där tydliga sista passningen som gör att ett försvar måste backa i panik.
Det ska nämnas att det här också blev en sorts fortsättning på de senaste mötena. Atalanta vann med 2-0 även senast i ligaspelet mot Bologna, och nu upprepade de samma siffror igen. För Bologna betyder resultatet att formen fortsätter hacka, medan Atalanta får arbetsro och en tydligare känsla av att försvarsspelet håller för att plocka poäng även borta.
Läs mer om Bologna vs Atalanta >
Napoli vs Hellas Verona 2 – 2
Napoli var stor favorit inför avspark på Diego Armando Maradona, men fick nöja sig med en poäng efter en match som delades i två helt olika delar. Verona gick upp till 2-0 redan före halvtimmen, och plötsligt var frågan inte om Napoli skulle vinna, utan om de ens skulle få med sig något alls. Att det till slut blev 2-2 säger en del om deras förmåga att trycka upp laget och orka fortsätta.
Veronas 0-1 kom i minut 16 genom Martin Frese. Det målet satte press på Napoli att jaga, och när Gift Orban sedan gjorde 0-2 på straff i minut 27 blev uppförsbacken brant. Straffmålet, följt av ett gult kort direkt efter, gav också en bild av en match med mycket nerv. Verona hade nyligen haft tunga resultat, men här såg de ut att trivas med att försvara lågt och hugga när läget kom.
Efter paus kom Napolis svar. Scott McTominay reducerade i minut 54 och gav hemmalaget energi, och det var tydligt hur Napoli försökte skapa fler spelvändningar och få fart på bollen in bakom Veronas ytterbackar. Jag tycker det är värt att lyfta fram att en reducering tidigt i andra halvlek ofta förändrar allt, särskilt när det jagande laget får publiken med sig och kan vinna tillbaka bollen snabbare.
Utjämningen kom i minut 82 när Giovanni Di Lorenzo gjorde 2-2. Där och då kändes det upplagt för en sen vändning, men Verona höll emot. Sett till förutsättningarna är poängtappet anmärkningsvärt för Napoli, samtidigt som det också går att läsa det som en påminnelse: när du släpper in två mål tidigt måste du spela nära perfekt resten av kvällen. För Verona är poängen desto större, särskilt efter de raka förlusterna med klara siffror i de senaste bortamatcherna.
Läs mer om Napoli vs Hellas Verona >
Lazio vs Fiorentina 2 – 2
På Stadio Olimpico fick vi en match som länge såg ut att rinna iväg åt ett håll, för att sedan vända på steken två gånger om på slutet. För Lazio och Fiorentina var det också ett möte där disciplin och nerver blev minst lika viktiga som själva anfallsspelet. Att den slutade 2-2 känns på ett sätt logiskt, men vägen dit var allt annat än rak.
Första halvlek blev mållös, men inte händelselös. Fiorentina drog på sig flera gula kort tidigt, med varningar på Marin Pongracic och Robin Gosens redan runt 20-minutersstrecket. Det gav Lazio lägen i fasta situationer och en möjlighet att hålla bollen längre i anfallszon, även om de inte förvaltade det fullt ut. Med andra ord: Lazio hade tryck, men saknade den där sista spetsen före paus.
I andra halvlek kom utdelningen när Danilo Cataldi gjorde 1-0 i minut 52 efter assist av Matias Vecino. Men glädjen blev kort. Gosens kvitterade bara fyra minuter senare, framspelad av Nicolo Fagioli, och matchen öppnade sig på riktigt. Jag lutar ändå åt att just den snabba kvitteringen blev avgörande för hur slutet såg ut, eftersom det tvingade Lazio att ta lite större risker.
De största dramatiken kom allra sist. Fiorentina tog ledningen på straff i minut 89 genom Albert Gudmundsson, och det såg ut som ännu en tung kväll för Lazio. Men direkt efter, i minut 90, fick även Lazio straff och Pedro Rodriguez satte 2-2. Att båda lagen gjorde mål på straff i slutminuterna säger något om hur stökigt det blev i straffområdet när tröttheten kom. Historiskt har det här mötet ofta varit tajt, och de senaste säsongerna har Fiorentina ofta hittat sätt att störa Lazio. Den här gången fick Lazio åtminstone stopp på den negativa trenden hemma i inbördes möten.
Läs mer om Lazio vs Fiorentina >
Parma vs Inter 0 – 2
Inter kom till Parma med en lång segersvit i ryggen och ett tydligt favoritskap, och de levde upp till den bilden. 2-0 borta är ett resultat som inte skriker drama, men det säger ofta mycket om ett lag som vet exakt hur de vill vinna. Parma stod emot länge, men blev till sist nedknuffade av Inters tyngd och rytm i anfallsspelet.
Matchen var relativt jämn i sin intensitet, men Inter hade mer kontroll på var den spelades. Hakan Calhanoglu varnades i minut 34, vilket ibland kan störa ett mittfält som vill vinna boll högt. Ändå fortsatte Inter att ta smarta beslut, särskilt i hur de flyttade bollen från ena sidan till den andra för att hitta luckor. Jag tycker det är värt att lyfta fram att det ofta är där Inter är som bäst: de stressar inte fram, men de släpper heller inte taget.
Ledningsmålet kom i minut 42 genom Federico Dimarco. Ett sådant mål precis före paus gör mycket med matchbilden, eftersom Parma då måste kliva fram i andra halvlek och lämna mer yta bakom sig. Inter fick därmed det de ville ha: mer omställningsläge och fler lägen att spela igenom första pressen.
0-2 kom sent, i minut 90, när Marcus Thuram avgjorde efter assist av Nicolo Barella. Det var också en tydlig punkt på en match där Inter sällan såg stressade ut, även när de inte skapade chans efter chans. Jämfört med förra säsongens 2-2 på samma arena var det här en mer stängd och kontrollerad bortainsats. För Parma innebär förlusten att de får jobba vidare på sin stabilitet mot de bästa lagen, medan Inter fortsätter bygga på en svit som nu är svår att ignorera.
Torino vs Udinese 1 – 2
Torino var favorit hemma, men Udinese åkte därifrån med tre poäng efter en match där effektiviteten i andra halvlek blev skillnaden. Det här var ingen skräll av det slaget där allt händer på en gång, utan mer en påminnelse om hur svårt det är att vinna matcher när du inte tar betalt i dina bästa perioder. Torino fick kontakt sent, men kom aldrig hela vägen.
Första halvlek slutade 0-0 och hade en ganska fysisk ton, med ett tidigt gult kort på Torinos Saul Coco i minut 11. Torino hade perioder där de kunde etablera spel, men Udinese såg bekväma ut med att ligga rätt och vänta på läget. Frågan är bara om Torino i det läget hade behövt spela enklare oftare, med fler inlägg och fler andrabollar runt straffområdet.
I andra halvlek small det. Udinese tog ledningen i minut 50 genom Nicolo Zaniolo, assisterad av Alessandro Zanoli. Därefter kunde Udinese spela mer på resultatet och välja sina lägen. När Jurgen Ekkelenkamp gjorde 0-2 i minut 82 efter förarbete av Keinan Davis kändes det rätt avgjort, särskilt eftersom Torino haft en ojämn trend i sina senaste matcher.
Torino fick ändå in en reducering i minut 87 genom Cesare Casadei, men tiden rann ifrån dem. Casadei hann dessutom dra på sig ett gult kort i slutet, vilket speglar frustrationen när jakten blir lite för stressad. Sett till de senaste inbördes mötena har Torino ofta haft bra kontroll mot Udinese, bland annat en 2-0-seger hemma förra säsongen. Den här gången var det Udinese som tog revansch, och det kan bli viktigt för deras självförtroende efter en period med blandade resultat.