Rött kort för Tottenham när Manchester United vann med 2-0
I Premier League, grundserien, spelades sju matcher under dagen. Manchester United vann med 2-0 mot Tottenham efter en utvisning, och Arsenal tog en tydlig 3-0-seger hemma mot Sunderland.
Tabelläget efter matchdagen
Efter omgång 25 leder Arsenal serien på 56 poäng. Manchester City och Aston Villa står båda på 47, med City på en match mindre spelad.
Manchester United kliver upp på 44 poäng och Chelsea är strax bakom på 43. I mitten är det tätt: Everton, Sunderland, Fulham, Bournemouth och Newcastle ligger inom några få poäng.
Längst ner är avstånden större. West Ham har 23 poäng, Burnley 15 och Wolverhampton 8, medan Nottingham Forest precis ovanför strecket står på 26.
Dagens matcher och resultat
Manchester United-Tottenham 2-0, Bournemouth-Aston Villa 1-1, Arsenal-Sunderland 3-0, Burnley-West Ham 0-2, Fulham-Everton 1-2, Wolverhampton-Chelsea 1-3, Newcastle-Brentford 2-3.
Manchester United vs Tottenham 2 – 0
Det började som en match med mycket duellspel och tydliga riktningar i pressen, men allt skiftade vid 29:e minuten. Cristian Romero fick rött kort och plötsligt blev Tottenhams plan en stor yta att försvara med en man mindre. Nyckeln? Att United kunde flytta upp spelet och låsa fast bortalaget utan att stressa fram avgörandet.
Ledningsmålet kom i 38:e minuten genom Bryan Mbeumo. Där och då fick Old Trafford det där lugna bruset som ofta uppstår när ett favoritlag gör 1-0 och matchen börjar kännas hanterbar. Tottenham hade redan dragit på sig ett gult kort på Destiny Udogie, och med en man mindre blev varje sen tackling ett riskmoment.
I andra halvlek handlade mycket om kontroll. United behövde inte jaga, utan kunde spela med tålamod och hålla restförsvaret på plats, alltså den delen av laget som säkrar mot kontringar. Tottenham försökte ändå bita sig fast, men ett gult på João Palhinha vid 70 underströk att de ofta kom fel i pressen.
Avgörandet kom i 81:e minuten när Bruno Fernandes gjorde 2-0. Matchbilden gjorde resultatet väntat: Manchester United var stor favorit på förhand och kommer dessutom in med fyra raka vinster, vilket syntes i hur de värderade risk. För Tottenham, som nyligen spelat 2-2 mot Manchester City, blev det en dag där marginalerna försvann med utvisningen.
Inbördes möten har varit svängiga, från 4-3 i ligacupen till 2-2 i höstas och finalförlusten i Europa League för United förra säsongen. Just därför betyder en rak 2-0-seger något extra som markering, även om matchens stora händelse var det röda kortet.
Läs mer om Manchester United vs Tottenham >
Bournemouth vs Aston Villa 1 – 1
På Vitality Stadium var känslan tidigt att det här skulle bli en match där små förflyttningar avgör, som att flytta möbler i ett trångt rum. Aston Villa tog ledningen i 22:a minuten genom Morgan Rogers, och plötsligt låg Bournemouth i det där läget där man måste jaga utan att öppna sig. Det var också en match som på förhand väntades bli jämn, och det märktes i hur båda lagen vägde passningsrisk mot yta bakom backlinjen.
Första halvlek hade sina tydliga markörer: ett gult kort på Alex Jimenez och ett på Emiliano Buendia, som satte ribban för duellspelet. Villa höll i ledningen in i paus och kunde, med 0-1, spela på det de ofta vill ha i den typen av bortamatch: perioder av kontroll och ett läge att straffa misstag.
Men Bournemouth har hittat en formkurva som talar för dem, med segrar mot både Liverpool och Wolves nyligen. Kvitteringen kom i 55:e minuten genom Rayan, efter förarbete där James Hill står som assist. Och just där vände rytmen: hemmalaget fick energi, publiken vaknade och matchen blev mer uppbruten, med fler andra-bollar och fler omställningslägen än innan.
1-1 går också att läsa som en liten revansch i miniformat. I höstas vann Aston Villa med 4-0 i det omvända mötet, och då var det tydliga nivåskillnader. Nu höll Bournemouth emot på ett annat sätt, och oavgjort känns i linje med förväntningarna inför avspark.
För Villa innebär krysset att de inte följer upp de två raka förlusterna med en seger, efter 0-1 mot Brentford och 0-1 mot Everton i närtid. Samtidigt är poängen borta inte utan värde när tabellen är jämn strax bakom toppen.
Läs mer om Bournemouth vs Aston Villa >
Arsenal vs Sunderland 3 – 0
På Emirates var det en sådan där eftermiddag där matchen långsamt dras åt ett håll. Arsenal var jättestor favorit och spelade därefter: metodiskt, med fokus på att vinna ytor snarare än att vinna varje duell. Sunderland försvarade sig lågt i perioder och försökte störa med enstaka pressinsatser, men Arsenal hittade ofta fram i halvrum, ytan mellan mittback och ytterback där det är svårt att försvara sig utan att kliva ur linjen.
Första halvlek innehöll fler varningar än mål i början. William Saliba fick gult i 26:e minuten, och kort därefter drog Sunderland på sig två gula, först Habib Diarra och sedan Brian Brobbey. Det skapade ett tydligt läge: gästerna behövde försvara med lite mer försiktighet, vilket ofta ger en extra sekund för passningen som öppnar allt.
1-0 kom i 42:a minuten när Martin Zubimendi avslutade, framspelad av Leandro Trossard. Det var ett mål som kändes som logik, inte tur, i en match där Arsenal hade tålamodet att cirkulera tills luckan kom. Samtidigt: Sunderland har tagit poäng mot starkt motstånd tidigare, bland annat 0-0 mot Manchester City vid årsskiftet, så att de höll emot länge var ingen självklarhet.
I andra halvlek växte Arsenals övertag. Viktor Gyökeres gjorde 2-0 i 66:e minuten efter assist från Kai Havertz, och vid 90:e minuten kom 3-0 från samma målskytt. Två mål i en sådan match handlar ofta om tajming i boxen: rätt löpning mellan försvarare, en halv meter på insidan, och plötsligt är avslutet fritt.
Sett till inbördes möten var det här en tydlig replik på 2-2 i höstas. Det är inte en skräll att Arsenal vinner hemma, men sättet det sker på säger något om formen: två raka segrar, 4-0 borta mot Leeds senast, och nu en kontrollerad 3-0 där det aldrig riktigt släppte taget.
Läs mer om Arsenal vs Sunderland >
Burnley vs West Ham 0 – 2
På Turf Moor gick West Ham ut som favorit och gjorde matchen enkel tidigt. Redan i 13:e minuten kom 0-1 genom Crysencio Summerville, och det satte tonen: Burnley tvingades flytta fram, men utan att hitta det där lugnet i passningsspelet som behövs för att bryta ner ett organiserat försvar. När man jagar, och samtidigt tvekar, blir avstånden längre och löpningarna tyngre.
Burnley drog på sig ett gult kort på Florentino i 24:e minuten, och kort därefter kom nästa smäll. I 26:e minuten gjorde Valentin Castellanos 0-2, ett läge där West Ham fick betalt för att de var raka. Två mål på bortaplan i första halvtimmen ger ett tydligt manus: kontrollera ytorna, tvinga fram inlägg och ta hand om andra-bollarna.
Resten av första halvlek handlade mycket om att hålla ordning. Malick Diouf varnades i 40:e minuten, och det var ungefär så det såg ut: West Ham behövde fortfarande jobba, men de behövde inte stressa. Burnley kom inte närmare än ett mer allmänt tryck, och när chanser uteblir börjar publiken ofta reagera på småsaker, en tappad touch, en sen passning.
I andra halvlek blev det mer frustration än vändning. Burnley drog på sig ytterligare gula kort, på Bashir Humphreys och Josh Laurent, vilket speglar ett lag som jagar situationer. För Burnley är det här andra raka förlusten och en tuff fortsättning på en period där poängen varit svåra att få tag i. West Ham bryter samtidigt sin egen svajiga trend efter förlusten mot Chelsea senast och får en seger som stabiliserar.
Inbördes möten mellan lagen har ofta varit jämna, men West Ham har haft övertag även tidigare, med 3-2 hemma i höstas och 2-1 på Turf Moor för ett par säsonger sedan. Den här 0-2:an passar in i det mönstret.
Läs mer om Burnley vs West Ham >
Fulham vs Everton 1 – 2
Craven Cottage bjöd på en match som länge såg ut att gå Fulhams väg, även om ledningsmålet var av det ovanligare slaget. I 18:e minuten kom 1-0 på ett självmål, och det gav hemmalaget precis det de ville ha: ett resultat att försvara och en möjlighet att styra tempo. Samma minut varnades Idrissa Gana Gueye, vilket också tidigt satte press på Evertons balansspelare.
Fulham var favorit på förhand, och med ledningen i ryggen fanns läget att spela lite mer på trygghet. Men Everton höll sig kvar i matchen, även när de drog på sig fler gula kort efter paus. James Garner varnades i 56:e och Vitaliy Mykolenko i 65:e, ett tecken på att de ofta hamnade i försvarslägen där tajming blir allt.
Vändningen kom sent och den kom i två steg. I 76:e minuten kvitterade Kiernan Dewsbury-Hall till 1-1, och plötsligt blev matchen mer öppen. Fulham svarade med ett gult på Jorge Cuenca i 66:e, och känslan var att det började bli spänt i backlinjerna, den där sekunden av osäkerhet när en andraboll studsar fel.
Avgörandet kom i 83:e minuten, även det via ett självmål, men den här gången till Evertons fördel: 1-2. Det är ett resultat som sticker ut mot förhandsbilden, och det passar också in i de senaste mötena där Everton haft grepp om Fulham. I höstas vann Everton med 2-0, och förra säsongen blev det 3-1 på samma arena.
Formmässigt blir det tungt för Fulham som nu har tre raka utan seger, med två förluster i följd. Everton kommer däremot från flera matcher där de varit svåra att slå och tar en seger som följer upp 1-0 borta mot Aston Villa nyligen.
Läs mer om Fulham vs Everton >
Wolverhampton vs Chelsea 1 – 3
På Molineux var det tidigt tydligt varför Chelsea var stor favorit. Cole Palmer gjorde 0-1 på straff i 13:e minuten, och när ett lag med självförtroende får en sådan start blir resten ofta en fråga om disciplin. Wolverhampton, som kom med tre raka förluster, behövde ett svar, men hamnade i stället i ett läge där varje misstag blev dyrt.
Palmer gjorde även 0-2 på straff i 35:e minuten, och bara tre minuter senare kom 0-3, den här gången i spel. Hattrick i en och samma match förändrar inte bara siffrorna, utan också hur lagen agerar: Chelsea kunde sjunka lite, stänga mitten och låta Wolves ha mer boll utan att det gjorde så mycket. Adam Armstrong varnades för Wolves i 45:e minuten, ett typiskt tecken på frustration när man jagar skuggor.
Wolves fick in en reducering i 55:e minuten genom Tolu Arokodare till 1-3. Den gav en kort period av liv, men uppförsbacken var redan brant. Chelsea tog sig igenom utan att tappa greppet, även om Marc Cucurella varnades i 73:e. I sådana här matcher blir nyckeln ofta restförsvaret: att inte ge bort enkla omställningar när man leder med två eller tre mål.
Resultatet var i linje med förväntningarna och förstärker Chelseas form, som nu visar fyra raka vinster. För Wolverhampton är läget fortsatt svårt, och mönstret från de senaste veckorna håller i sig: få poäng, och ofta tidiga baklängesmål som gör matchplanen svår att följa.
Inbördes har Chelsea haft övertag på senare tid, med 3-0 i höstas och 3-1 i motsvarande möte förra säsongen. Den här 1-3-matchen hamnar nära den linjen.
Läs mer om Wolverhampton vs Chelsea >
Newcastle vs Brentford 2 – 3
St James’ Park fick en match som svängde flera gånger, och som påminde om hur snabbt Premier League kan skifta från kontroll till kaos. Newcastle var favorit på förhand, men kom in med tre raka förluster, och det märktes i hur de behövde tid för att hitta trygghet. Trots det tog de ledningen i 24:e minuten när Sven Botman gjorde 1-0.
Brentford svarade i 37:e minuten genom Vitaly Janelt till 1-1, och där kom matchens första tydliga skifte. I slutet av halvleken fick Brentford dessutom straff, som Igor Thiago satte i 45:e minuten: 1-2. Newcastle varnades genom Jacob Murphy i 44:e, och tempot runt duellerna höjdes när hemmalaget jagade tillbaka initiativet.
Andra halvlek blev en kamp där båda lagen tog risk. Igor Thiago fick gult i 69:e, och med ledning med ett mål blir varje fast situation och varje inkast en liten händelse. Newcastle fick sin egen straff i 79:e minuten, och Bruno Guimarães satte 2-2. Det var ett läge där publiken hann tro på vändning, den där sekunden när vi nästan står upp innan nästa anfall ens är igång.
Men Brentford hade ett sista svar. I 85:e minuten gjorde Dango Ouattara 2-3 efter assist från Mathias Jensen. Det blev avgörande, och det gav Brentford en seger som också bryter en liten trend i deras egen resultatrad, där en förlust mot Nottingham Forest senast hade avbrutit deras momentum. För Newcastle blir det fjärde raka utan vinst, och de fortsätter tappa mark i ett tätt mittenskikt.
Inbördes möten har lutat åt Brentford den här säsongen. De vann med 3-1 i höstas, och nu kommer ännu en bortaseger. Sett till förutsättningarna var 2-3 en överraskning, inte minst med tanke på Newcastles favoritskap, men matchens straffar och sena avgörande visar också hur tunn marginalen var.