Getafe » matcher, idag, poängställning, resultat

Låt oss börja i en känsla. Vinden som drar in över gräset i södra Madrid, lukten av förväntan och den där mörkblå färgen som färgar gatorna. Det handlar om Getafe Club de Fútbol S.A.D., en professionell fotbollsförening som spelar sin fotboll i den spanska högstaligan, La Liga. Hemorten är Getafe, en arbetarstad och förort som vuxit samman med den spanska huvudstaden, men som på fotbollsplanen har en helt egen, distinkt identitet.

Klubben i sin nuvarande form grundades 1983, men rötterna sträcker sig djupare än så. Det är ett lag som har fått kämpa för sin existens, som har rest sig från de lägre divisionerna och etablerat sig bland den spanska fotbollens giganter. Getafe är inte klubben med de största resurserna, men det är en förening som bygger på kollektiv kraft. Deras ”claim to fame” på den internationella scenen kom under säsongen 2007/2008, när de charmade hela Europa och spelade sig hela vägen till en kvartsfinal i UEFA-cupen. Det som utmärker klubben i dag är just denna förmåga att överprestera; att med en intim hemmaarena och en lojal skara supportrar ständigt utmana lag med mångdubbelt större budgetar. De mörkblå tröjorna har blivit en symbol för ett lag som aldrig ber om ursäkt för sin plats i finrummet.

Faktaruta om Getafe

• Fullständigt namn: Getafe Club de Fútbol S.A.D.
• Smeknamn: Azulones (De mörkblå), El Geta
• Grundad: 1983 (i sin nuvarande form)
• Hemort: Getafe, Madrid, Spanien
• Hemmaarena: Coliseum (Kapacitet: 16 500)
• Liga: La Liga
• Huvudtränare: José Bordalás
• Klubbfärger: Mörkblå och ljusblå (Säsongen 2025/2026 spelade laget i helblått hemmaställ, helrött bortaställ och helgult tredjeställ)

Hur ser Getafes historia ut?

Först: en tillbakablick som säger mycket om klubbens DNA. Fotbollen i staden har anor från 1923, men det var på julafton 1946 som fundamentet göts. På den lokala baren ”La Marquesina” satt fem entusiaster – Enrique Condes García, Aurelio Miranda Olavarría, Antonio Corredor Lozano, Manuel Serrano Vergara och Miguel Cubero Francés. Där och då föddes Club Deportivo Getafe. Ambitionen var tydlig från start: staden behövde ett lag som representerade invånarna.

Vägen framåt var dock allt annat än spikrak. En tidig milstolpe kom säsongen 1956/57 när laget, efter en avgörande seger mot Villarrobledo, flyttades upp till Tercera División. Men fotboll handlar om överlevnad, och 1982 slog den ekonomiska verkligheten till med full kraft. Klubben upplöstes. Det hade kunnat vara slutet, men redan året därpå, den 8 juli 1983, återuppstod föreningen som Getafe CF. Ur askan reste sig det lag vi ser i dag.

Kort sagt: resan mot toppen tog tid, men den 19 juni 2004 skrevs historia. Efter en seger mot Tenerife säkrade Getafe sin allra första uppflyttning till La Liga. Väl där visade de snabbt att de inte var på tillfälligt besök. Under ledning av den danske ikonen Michael Laudrup nådde laget kvartsfinal i UEFA-cupen säsongen 2007/08. Samma period präglades av nationella framgångar med två raka finalplatser i Copa del Rey (2007 och 2008), även om det slutade med förluster mot Sevilla respektive Valencia.

Samtidigt finns det motgångar i varje fotbollsberättelse. Efter tolv raka säsonger i högstaligan kom nedflyttningen till Segunda División 2016. Men mörkret blev kortvarigt. Redan den 24 juni 2017, exakt ett år senare, besegrades CD Tenerife igen och återkomsten till La Liga var ett faktum. Bara två år senare, 2019, stod klubben för sin bästa ligaplacering någonsin när de slutade på en imponerande femteplats. Genom åren har profiler som Gregorio Serrano – den förste målskytten på gamla Las Margaritas-stadion och senare både tränare och direktör – varit fundamentala för att bygga den kultur som i dag bär klubben framåt.

I vilken arena spelar Getafe?

Titta på arenan, och du förstår laget. Getafe spelar sina hemmamatcher på Coliseum, en arena som är intimt förknippad med klubbens moderna identitet. Kapaciteten ligger på 16 500 åskådare, och adressen är Av. Teresa de Calcuta, s/n, 28903 Getafe, Madrid. Det är en plats där närheten till planen är påtaglig. Publiken sitter tätt inpå naturgräset, vilket skapar en atmosfär där varje tackling, varje löpning och varje domslut känns ända upp på sista bänkraden.

Arenan invigdes den 30 augusti 1998 och bar under många år namnet Estadio Coliseum Alfonso Pérez, en hyllning till den spanske anfallaren Alfonso Pérez. I dag går den under det renare namnet Coliseum. Det är en arena som Getafe CF har för sig själva; den delas inte med någon annan klubb, vilket gör den till en renodlad fästning för de mörkblå.

För att möta framtidens krav inleddes under 2025 ett omfattande renoverings- och utbyggnadsprojekt. Målet med ombyggnationen, som planeras vara helt färdigställd 2028, är att modernisera faciliteterna och optimera åskådarupplevelsen, samtidigt som man behåller den täta och unika inramning som definierar matchdagar i Getafe.

Vilka är klubbens supportrar och rivaler?

Fotboll utan kontext är bara 22 spelare på en gräsmatta. I Getafe stavas kontexten ”Azulones” eller ”Marea Azul” – den blå vågen. Supporterbasen har vuxit organiskt i takt med lagets framgångar och etablering i La Liga. I dag vilar klubben på ett fundament av cirka 12 000 medlemmar (socios) och 18 officiella supportergrupperingar (peñas). Det är en hängiven skara som följer laget, och läktarna på Coliseum har till och med lockat till sig spansk idrottsadel; både Formel 1-föraren Fernando Alonso och tennisikonen Rafael Nadal har synts på plats för att följa matcherna.

Geografi dikterar ofta fotbollens känslor, och för Getafe är detta högst närvarande. Den i särklass största rivaliteten är den med CD Leganés. Klubbarna ligger bara ett stenkast från varandra i södra Madrid, och när de möts stannar stadsdelarna upp för ”Sydmadridsderbyt”. Bakgrunden till rivaliteten är klassisk: två grannar som under lång tid stångades i de lägre divisionerna. När Getafe tog steget upp i hierarkin och Leganés under en period fick kämpa i skuggan, intensifierades känslorna. Det handlar om lokal prestige och rätten att kalla sig bäst i söder.

Utöver Leganés finns det en naturlig, om än annorlunda, rivalitet mot de stora Madrid-drakarna. Matcherna mot Real Madrid, Atlético de Madrid och Rayo Vallecano bär alltid en extra laddning, där Getafe ofta antar rollen som den kaxiga uppstickaren från förorten som vägrar böja sig för huvudstadens jättar.

Vad har Getafe åstadkommit historiskt?

För att förstå var Getafe befinner sig i dag, måste vi titta på vad de nyligen har presterat. Säsongen 2025/2026 var ett kvitto på lagets stabilitet. Laget spelade in 51 poäng över 38 matcher och landade på en mycket stark sjundeplats i La Liga. Resultatraden visade 15 segrar, 6 oavgjorda och 17 förluster. Målskillnaden stannade på minus sex (32 gjorda mål framåt och 38 insläppta), vilket skvallrar om ett lag som spelar täta, jämna matcher där marginalerna ofta dikterar utfallet.

Avslutningen på den säsongen var intensiv, med tre segrar på de fem sista omgångarna. Ett ögonblick som stack ut var den solida 1-0-segern mot Osasuna den 23 maj 2026. I det inhemska cupspelet, Copa del Rey, tog resan slut i sextondelsfinalen. Säsongen dessförinnan, 2024/2025, slutade laget på en 13:e plats i ligan men nådde hela vägen till kvartsfinal i cupen.

Individerna i kollektivet förtjänar också ljus. Under 2025/2026 var mittfältaren Mauro Arambarri en bärande offensiv kraft med sina sex ligamål, medan Luis Milla agerade regissör och stod för hela tio målgivande passningar. Längst bak stod målvakten David Soria för en urstark säsong och snittade ett betyg på 7,01, vilket gav laget den trygghet som krävs för att sluta på den övre halvan av tabellen.

Vilka är klubbens främsta rekord och prestationer?

Historieböckerna i Getafe må sakna en ligatitel, men de är fyllda av ögonblick som definierar klubbens storhet. Den enskilt mest mytomspunna prestationen är utan tvekan semifinalen i Copa del Rey säsongen 2006/07. Att möta FC Barcelona är alltid en prövning, men Getafe klev ut och krossade den katalanska jätten med 4-0. Det var en match som skakade om fotbolls-Spanien och tog Getafe till deras allra första cupfinal.

Just Copa del Rey har varit en turnering där Getafe trivts. Att nå finalen både 2007 och 2008 är en monumental prestation för en klubb av denna storlek. Även om det inte räckte till guld, bevisade det att högstanivån räckte för att fälla vem som helst i en utslagsturnering. Samma epok bjöd på det oförglömliga äventyret i UEFA-cupen 2007/08, där resan tog slut först i kvartsfinalen.

I ligasammanhang är femteplatsen från 2019 den absoluta höjdpunkten. Det var en säsong där det taktiska maskineriet fungerade fläckfritt och laget nosade på de allra ädlaste Europaplatserna in i det sista.

Hur ser chanserna ut för Getafe under 2026/2027?

Nyckeln till framtiden stavas ofta kontinuitet, och just här har Getafe agerat resolut. Inför säsongen 2026/2027 har arkitekten bakom lagets moderna framgångar, huvudtränaren José Bordalás, kritat på en kontraktsförlängning som sträcker sig över tre år. Det sänder en tydlig signal: Getafe ska fortsätta vara ett lag som är oerhört svårt att bryta ner.

Efter sjundeplatsen i La Liga säsongen 2025/2026 går laget in i den nya säsongen med högt ställda förväntningar. Målsättningen är glasklar: man siktar på att kvalificera sig för Conference League. För att nå dit har truppen genomgått en taktisk ombyggnation. Två av förra säsongens mest tongivande spelare, assistkungen Luis Milla och målskytten Mauro Arambarri, har lämnat föreningen. Det är tapp som tvingar fram nya mönster på mittfältet.

Samtidigt har klubben agerat på marknaden. In har spelare som Orel Mangala och Johan Mojica kommit för att fylla luckorna och addera ny dynamik. Dessutom har anfallaren Enes Ünal återvänt till Coliseum efter sin sejour i engelska Premier League. Ünal är en beprövad målskytt som känner klubben utan och innan, och hans närvaro i straffområdet blir central för lagets offensiva produktion.

Förväntas de vara i toppen eller botten? Med Bordalás vid rodret och en trupp som spetsats med internationell erfarenhet, talar mycket för att Getafe återigen kommer att titta uppåt i tabellen. De har visat att de hör hemma på den övre halvan. Om de nya pusselbitarna faller på plats snabbt, finns det all anledning för Marea Azul att drömma om europeiska kvällar på Coliseum igen. Därför händer det – och därför kan det hända igen.